Veckans Fisk
Låt mig presentar : Bläckfisken
" Becket såg ner på sin hand. Hans handflata var utsträckt och i den låg den mest säregna krabat man någonsin sett.
- Vad tror du att det är, Mr. Norris?, frågade han med en nyfikenhet han inte känt sedan barnsben,
- Jag vet inte och jag tror jag inte heller vill veta, fick han som svar av den gänglige, gråa man som stod som en mörk pelare bakom honom.
Mr. Norris hade seglat dessa hav så många gånger att han själv glömt räkningen, hans ansikte var fårat av kampen mot havet och hade format egna små vågor i det spända skinnet. Han hade aldrig sett något liknande.
I Beckets hand låg ett åttaarmat huvud, med stora vita ögon som stirrade explosivt mot dem samtidigt som svart kiss rann ur den.
- Jag vill inte veta, sade Mr. Norris igen och drog sin kniv ur slidan. Den ska inte få leva längre.
Så börjar ett av världens största litterära verk, Moby Dick, som chockade kulturkretsar när den släpptes på sena 90-talet. Författare, den före detta Tv-stjärnan Leif "Loket" Olsson, beskrev här den vackra vänskapen mellan en bläckfisk och en matros, något som aldrig förr hade satts på papper. Denna historia delade folket i två läger, de som älskade den samhällskritiska Moby Dick, samt de som hatade den och förnekade all kännedom om bläckfiskar. För det var detta som var problemet. Bläckfisken.
Denna undervattensart, som efter Moby Dick bara fångats på bild ett fåtal gånger, skildrades i Lokets bok med sån expertis och säkerhet att man ett tag trodde Loket själv var en bläckfisk. Han beskrev den som "underbar, med ett gyllene skinn som smakade saffran och vete, vilket man ville krama och vara nära så ofta man kunde."
Loket själv gick efter boken under jorden eftersom det massmediala trycket blev för stort. Men vad är en bläckfisk egentligen och är det som Loket skrev om den sanning? Gick kanske Loket inte under jorden, utan under vattnet?
Eftersom man aldrig fångat en levande bläckfisk utan bara lyckats avbilda den fotografi, är det svårt att ge rikligt med fakta om den. Jag tänkte istället fortsätta med ett till litet utdrag ur Moby Dick, vilket nästan är den enda fakta vi har om denna art.
"Båten, eller Lovisa som kaptenen kallade henne, krängde hårt den natten. De hade kommit ut på den del av havet där hundratals fartyg försökt segla, men bara några få lyckats.
Den vattenfyllda glaslådan satt hårt fastspänd mellan två trästolpar under däck, men ändå ville den smita från sin plats och följa vågornas grepp. Becket satt framför den utan att röra en min. Mellan honom och bläckfisken fanns bara 2 centimeter av glas, en tanke som gjorde honom vild av upphetsning. Hans tryckte handen mot glaset, försökte smeka det gnistrande blå skinnet som fanns på andra sidan.
Förbjuden kärlek, suckade han och slöt sina ögon. I vattnet på andra sidan glasbarriären simmade den vackraste varelse han någonsin skådat. Dess ögon, vilda men ändå med ett harmoniskt lugn, såg på honom med en menade underton. Bläckfisken virade sina armar omkring sig, tryckte en av dem mot glaset och drog loss den, vilket skapade ett ljud som nästan blev för mycket för Becket.
Plopp....Plopp...Plopp.
Becket lät sina kläder falla till golvet, ställde sig på en banankartong och hivade sig upp för glaset. Han sjönk ner i det varma vattnet. Det dröjde inte länge innan tre armar grep tag i hans ben, något som först fick honom att rycka till, innan ett lugn han aldrig känt spred sig genom hans muskulösa kropp. Glasburens klara vatten grumlades av den mörka vätskan som kom ur bläckfiskens kroppsöppning, Becket simmade till ytan, tog ett djupt andetag och dök ner igen.
Han var för första gången lycklig."
Ja, det är svårt att hålla tillbaka tårarna när man läser detta måste jag erkänna. Bokens kraft och detaljrikedom får en att sitta på helspänn genom sträckläsningen som infinner sig. Hade jag haft tid och rum skulle jag delat med mig av så mycket mer utdrag ur boken, men jag hoppats jag väckt ett litet intresse hos er om den underliga varelse som finns där under vattenytan, Bläckfisken.
Ett tips för er som blev nyfikna är att direkt springa till ett bibliotek och låna Moby Dick, för där finns så mycket fakta, sant eller osant får förbli en gåta, men lika spännande är det.
/Hank
" Becket såg ner på sin hand. Hans handflata var utsträckt och i den låg den mest säregna krabat man någonsin sett.
- Vad tror du att det är, Mr. Norris?, frågade han med en nyfikenhet han inte känt sedan barnsben,
- Jag vet inte och jag tror jag inte heller vill veta, fick han som svar av den gänglige, gråa man som stod som en mörk pelare bakom honom.
Mr. Norris hade seglat dessa hav så många gånger att han själv glömt räkningen, hans ansikte var fårat av kampen mot havet och hade format egna små vågor i det spända skinnet. Han hade aldrig sett något liknande.
I Beckets hand låg ett åttaarmat huvud, med stora vita ögon som stirrade explosivt mot dem samtidigt som svart kiss rann ur den.
- Jag vill inte veta, sade Mr. Norris igen och drog sin kniv ur slidan. Den ska inte få leva längre.
Så börjar ett av världens största litterära verk, Moby Dick, som chockade kulturkretsar när den släpptes på sena 90-talet. Författare, den före detta Tv-stjärnan Leif "Loket" Olsson, beskrev här den vackra vänskapen mellan en bläckfisk och en matros, något som aldrig förr hade satts på papper. Denna historia delade folket i två läger, de som älskade den samhällskritiska Moby Dick, samt de som hatade den och förnekade all kännedom om bläckfiskar. För det var detta som var problemet. Bläckfisken.
Denna undervattensart, som efter Moby Dick bara fångats på bild ett fåtal gånger, skildrades i Lokets bok med sån expertis och säkerhet att man ett tag trodde Loket själv var en bläckfisk. Han beskrev den som "underbar, med ett gyllene skinn som smakade saffran och vete, vilket man ville krama och vara nära så ofta man kunde."
Loket själv gick efter boken under jorden eftersom det massmediala trycket blev för stort. Men vad är en bläckfisk egentligen och är det som Loket skrev om den sanning? Gick kanske Loket inte under jorden, utan under vattnet?
Eftersom man aldrig fångat en levande bläckfisk utan bara lyckats avbilda den fotografi, är det svårt att ge rikligt med fakta om den. Jag tänkte istället fortsätta med ett till litet utdrag ur Moby Dick, vilket nästan är den enda fakta vi har om denna art.
"Båten, eller Lovisa som kaptenen kallade henne, krängde hårt den natten. De hade kommit ut på den del av havet där hundratals fartyg försökt segla, men bara några få lyckats.
Den vattenfyllda glaslådan satt hårt fastspänd mellan två trästolpar under däck, men ändå ville den smita från sin plats och följa vågornas grepp. Becket satt framför den utan att röra en min. Mellan honom och bläckfisken fanns bara 2 centimeter av glas, en tanke som gjorde honom vild av upphetsning. Hans tryckte handen mot glaset, försökte smeka det gnistrande blå skinnet som fanns på andra sidan.
Förbjuden kärlek, suckade han och slöt sina ögon. I vattnet på andra sidan glasbarriären simmade den vackraste varelse han någonsin skådat. Dess ögon, vilda men ändå med ett harmoniskt lugn, såg på honom med en menade underton. Bläckfisken virade sina armar omkring sig, tryckte en av dem mot glaset och drog loss den, vilket skapade ett ljud som nästan blev för mycket för Becket.
Plopp....Plopp...Plopp.
Becket lät sina kläder falla till golvet, ställde sig på en banankartong och hivade sig upp för glaset. Han sjönk ner i det varma vattnet. Det dröjde inte länge innan tre armar grep tag i hans ben, något som först fick honom att rycka till, innan ett lugn han aldrig känt spred sig genom hans muskulösa kropp. Glasburens klara vatten grumlades av den mörka vätskan som kom ur bläckfiskens kroppsöppning, Becket simmade till ytan, tog ett djupt andetag och dök ner igen.
Han var för första gången lycklig."
Ja, det är svårt att hålla tillbaka tårarna när man läser detta måste jag erkänna. Bokens kraft och detaljrikedom får en att sitta på helspänn genom sträckläsningen som infinner sig. Hade jag haft tid och rum skulle jag delat med mig av så mycket mer utdrag ur boken, men jag hoppats jag väckt ett litet intresse hos er om den underliga varelse som finns där under vattenytan, Bläckfisken.
Ett tips för er som blev nyfikna är att direkt springa till ett bibliotek och låna Moby Dick, för där finns så mycket fakta, sant eller osant får förbli en gåta, men lika spännande är det.
/Hank
Kommentarer
Postat av: Ulf Rollof
Jag reser mig och tar av mig hatten. Vackert!
Trackback