Nyårsafton

Hummer, champagne, hattar och raketer..kan jag glömma.

Istället står Kanjang, Vitamine Defence och Alvedon uppdukat på bordet framför mig. Det som skulle bli någon dag i Köpenhamn eller champagnefrukost slutade i rossel i halsen och feberdrömmar.

Trökit.

/Hank

2009

Ja det närmar sig.
Bloggen ligger mörk och öde nu under de sista dagarna av 2008. Jag ska inte ens tänka vad fort detta år har gått för då smäller jag av.

Men jag kan locka er med att Hanky.blogg.se skickade idag iväg sin egen livsnjutare Steffo till Hongkong och han kommer därifån, och från andra asiatiska tillhåll, skriva en egen liten resedagbok här på bloggen.

Sen ska jag och Johansomfan bli mer alerta och roliga också.

Gott Nytt År.

/Hank

JulKul

Som vanligt i dessa tider ger jag er det roligaste som finns.

 

En god jul till er.

/Hank

Matlust

Jag har haft synnerligen dålig aptit de senaste dygnen.

Anting beror det på att jag har feber.

Eller så beror det på att dessa badboys legat i köket. En hel vecka.



Vad är det för någonting? Ska jag bli orolig? Ringa Ghostbusters?

//Johansomfan

Passerkort

Nytt jobb. Nytt kort för att öppna dörrar och dylikt. Nytt utseende.

Jag antar att de flesta ogillar att få dessa kort, för det förutser ofta att man måste ha fått sig fotograferad innan. Såklart gäller detta även mitt nya arbete och jag fick mitt nya passerkort igår. Nöjd?

Nej.

Det var under första dagen min chef lät mitt ansikte fastna på digitalkameran och jag har efter det bävat för hur jag skulle se ut på kortet som är obligatoriskt runt halsen under arbetstid.
Jag anade att det skulle se lite skadat ut, eftersom jag var tvungen att ta om min bild 3 gånger då jag såg till att blunda de första gångerna.
Nu är inte jag den som egentligen tycker sånt här är jobbigt, men man vill ändå se ut som sig själv på bilden. Nu skulle man kunna säga att jag ser ut som mig själv....+ 29 kg.

Jag tänker inte visa er.
Men föreställ er mig i ett betydligare fetare tillstånd, med halvöppna små ögon som plirar dött ut i universum. Det är en svår nöt att få en kamera upptryckt i ansiktet av sin splitternya chef den första dagen på jobbet och det syns verkligen på min bild. Jag försöker se avslappnad ut, men ser ut som jag festat på neråttjack i en vecka och samtidigt inte ätit annat än mumsmums till frukost-lunch-middag.

Det jobbigaste i denna kråksång är att våra bilder kommer sättas upp i lunchrummet så att alla vet vad man heter. När nu någon inte kommer ihåg vad jag heter, antar jag att de frågar runt:

- Du, var är han...du vet...han...tjockisen..med brillor...och små ögon?

/Hank

Svårt val

Ska man se Titanic på 3:an eller Bodyguard på 5:an ikväll?

/Hank

Paket

Det är mycket nu. Eller som vi säger i min bransch, det är lite körigt.

Jag är helt slut i allafall. Kroppen värket och huvudet exploderar snart av stress. Lite ledigt i jul är det jag vill ha nu.

/Hank

Bibliotek

Imorgon har jag tenta. Inga konstigheter.

Som den ambitiösa student jag är tillbringade jag dagen i biblioteket. Bara ordet bibliotek får min hjärna att suga i sig information som en annan Sanna Bråding.

Min förkovring stördes dock av två saker.

Ett. En man satt med sin PC bakom mig. Den lät som om US AIR Force hade samtliga sina Apache-choppers på hovring ovanför huset.

Två. Den som säger att ljudnivån är hög på landets förskolor har aldrig hört en samling kvinnor, som passerat 40-årsålder, skratta. Jag är uppriktigt avis. Dom verkar ha väldigt kul. Men om dom har sådär roligt i biblioteket imorgon är det nog storsinta Johan som bjuder på knogfika.

//Johansomfan

Undressed

Idag snikade jag in mig på maskerad. Outklädd.

Det är helt ok att från och med nu kalla mig för partypooper.

Här kommer två bilder från två personer som VAR utkädda. Och det med råge.

Gissa vilka dom skulle föreställa?

Nr. 1


Nr2.


//Johansomfan

Lördagsmusik

Detta bjuder jag på ikväll. Den bästa låten från ett enligt mig ganska svalt album.



Men det här är tamejfan en fin bit.

/Hank

Hatsak

Så var det Lucia och det barkar mot jul. Därför tänkte jag nu börja lista saker jag ogillar eller faktiskt avskyr på riktigt. Min första hatsak är en gulaktig sörja som jag verkligen avskyr :

Senap

Detta helvetes påfund började användas i Indien redan 3000 f. kr, vilket bevisar att människan redan då var helt dum i huvudet. Påhittigt var det i allafall att krossa dessa små frön och blanda med saker som ättika och vinäger för att få fram en sån vidrig smak som möjligt.
När sedan Sveriges första senapsfabrik startades i Uppsala 1920 var det kört, och runt 1950 började svenskar äta skit som aldrig förr med varmkorvens popularitet.

Jag var nog en kräsen läckergom när jag var barn, vet att jag avskydde det mesta och skrek när broccoli eller andra godsaker jag nu älskar serverades. Det värsta jag visste var saltgurka med nu håvar jag in de små saltingarna i käften som om de vore lakritsbåtar. Helvete, jag äter ju till och med plockgodisarna som smakar flytande penicillin.
Men när det kommer till Satans avföring på tub, då totalvägrar jag.

Det som övergår mitt förstånd är att det är totalt normala människor som äter senap och till och med älskar dess smak. Jag skulle förstå bättre om det bara var Tito Beltran som sitter och smaskar ur en tub i sin cell, eller Papa Dee som tar en sked stärkande senap innan han bankar skiten ur sin förvirrade fru, men nu är det vänner och familj som använder sig av denna flytande krydda.
Det absolut värsta är när man inte är beredd. Man tror sig fått en vegburgare utan gulskit på och tar ett universumstort bett. Där under alla godsaker har någon jävel smetat ut giftet. Smaker drar sig ända upp i näsan och jag spyr. Ni andra som tror er älska senap klagar väl bara över att det är fel märke på den...
" Men, jag älskar ju Johnnys..."

Utseendet på senap ska jag inte ens ta upp. Förutom att det ser ut som det smakar, som skit.

/Hank

Färsen

Tvättid.

Apparelen blir oftast väldigt intressant tvättdagen till ära.

Såg nyss en kille som matchade marinblå skepparjacka med finstjorta och noppiga blekgröna fleecebrallor. Till det ett par ljusbruna skinnpjucks av 2000 års modell och som kronan på verket ett par likbleka fossingar utan strumpor.

Själv rockade jag turkosa strumpor och tischa med rött tryck,

Vad ska jag säga. Fashion bor inte i tvättstugan.

//Johansomfan

Otur..

Fick precis reda på att jag kom in på utbildningen jag sökt till våren. PAO. Inga konstigheter med det. Jag hade kallt räknat med ett positivt besked.

Något som jag däremot inte räknat med är att kursstart inte är förrän den 19 januari. Och jag som slutar min kurs den 16 december. Efter noggrann undersökning tillsammans med auktoriserad raketforskare fick vi det till att jag kommer vara ledig lite drygt en månad.

Ska jag då ta tillfället i akt att boosta ekonomin inför en knaper vår hand-i-hand med centrala studienämden?

Ytterst tveksamt.

Nån som vet ett frodigt sofflock med tillhörande väldukat matbord?

//Johansomfan

Reflektioner från en ungdomsgård

Vad ska man tycka om män i 30-årsåldern som hoppar omkring och hetsar till att röka och kröka?

Är det coolt att låtsats svepa både en liter Absolut och Hennessy efter varandra? Tveksamt

Att forma handen som en liten pistol och skjuta till inmixade pistolskott samtidigt som man skriker G-uNot? Tveksamt

Att svara en tonårstjej på frågan: "får jag ta med min killkompis upp på scenen" med orden "Does he have a pussy!?"..
ja, jag skrattade nog lite tyst för mig själv.

Helhetsbilden med våldsromantik,tveksam kvinnosyn, 130-kilorssnubbar med NWA-tatueringar och djupt neddragna New Era-kepsar? Helt underbart!

Muthafuckers pleez make some nooicee!!

//Johansomfan

Ps. Crack is back and its not only for the black.

Pusseltrubbel

Antar att ni är nyfikna på hur det går med pusslet är i Göteborg.
Jag kan berätta för er att det är klart! Varje liten bit sitter på sin bstämda plats och motivet på kungafamiljen är fulländat. Men nu sitter vi lite i sylten, som man säger i staterna. Vi har lagt pusslet på golvet och får inte upp det därifrån. Tanken är att det ska limmas och sättas upp på väggen, men nu rasar alla de 1000 bitarna isär när vi försöker oss på en slags förflyttning. Hur ska detta lösas?

Allting kan gå itu, men mitt pussel kan gå i tusen bitar..

/Hank

LAX

Ikväll ska jag och mina svarta bröder gå på konsert. Vi ska fainimej Crip-Walka till klubben.

Ska kolla på lite hederlig gangstarap. The Game. Ska bli fett.

Frågan är om jag vågar ha på mig Yankees-kepsen eller om han då spöar skiten ur mitt sorry ass.

//Johansomfan

Brittan

Sitter just nu och tittar på dokumentären om Britney:For the Record, som sänds i fyran ikväll. Det finns nog inga gränser för hur mycket ledsamhet det finns i den tösens ögon.

/Hank

Helg

Ja, så var denna lilla högtid kommen. Helg och imorgon andra advent och hjulet rullar vidare utan tendens att sakta ner. Jag har inte hunnit blogga något den här veckan, detta pga av mitt nya arbete som verkligen tagit musten ur mig, vilket resulterat i att nattning skett runt 17:30 om kvällarna.

Men jag tror jag kan trivas som chaufför ett tag. Verkar helt ok.

Förutom att min gula postbil och en röd container har en biff. Vi gillar inte varandra och sedan i torsdags leder den röda containern med 1-0.

/Hank

Alla områden

Nu när jag kör paket om dagarna gick det upp för mig att jag snart gjort allt som har med att skicka paket att göra.
Jag har varit den som packat dem, när jag stått på lager både i Sverige och Norge.
Jag har varit den som skickat dem, tagit emot dem och beställt posthämtning när jag var vaktmästare.
Nu kör jag ut dem till folk.

Nästa gång ska det vara jag som gjort det som ligger i paketet.

/Hank

Läppen

Nu ska jag berätta om drömmen som gick i uppfyllelse denna helg.

Ni kanske vet att min bloggbroder Hankys hårfäste börjar krypa uppåt och har nu nästan nått parodiska höjder? Själv påpekar han att han är ett evolutionärt praktexemplar. "Vem behöver hår att värma sig med när Cubus finns" frågar Hank mig retoriskt. Jag är beredd att hålla med. Använder nämligen exakt samma resonemang om min något glesa skäggväxt.

Åter till drömmen.

En av följderna till Hanks krypande hårfäste är att det bildas oerhört djupa vikar i tinningen (läs: större delen av framdelen av huvud). Dessa vikar bildar en läpp mitt på huvudet.

Jag har sedan flera år tillbaka känt en dragelse till att raka av denna läpp. Dragelse är en ordentlig underdrift. Under vissa stunder har jag inte kunnat tänka på annat.

När vi kom hem från lokalen vi varit på i Lördags natt satt jag och Hank och filosoferade som man har en tendens att göra efter en tredagars. Ni vet, man mår så där fruktansvärt dåligt men ändå så bra.

Som så många gånger förr kom Läppen upp. Hank har tidigare visat med bestämdhet att här ska inte rakas av någonting. Men i Lördags såg jag inte den där bestämdheten i dom vattninga små grisögonen. Detta tog jag i akt. Med lätta indiansteg trippade jag till badrummet och hämtade min rakapparat. Och sen körde jag.

Här är resultatet.




Huvudpersonen i detta drama var inte fullt nöjd med sin nya frisyr.

Det var jag.

Hanky sa ändå att det var värt det eftersom jag bokstavligen låg på golvet krampande av stötvisa skrattanfall.

Det kallar jag prov på stor vänskap.

//Johansomfan

Ps. Tyvärr hittade jag ingen "före"bild. Jag var för estun.

Om jag var tjej..

.. eller bara hade upp till 38 i skostorlek hade jag klickat här och köpt ett par crispa kicks för vintern. Eller våren eller sommaren. 299 pix. Som hittat. Finns i vitt också.

//Johansomfan är Blondinbella

Bästkusten

.. är jag nu tillbaka på.

Helgen i Gbg har varit riktigt trevlig. Så trevlig att jag nu betalar med kallsvettningar och pannknack.

Det sista innebär även att jag inte orkar med någon mer utförlig beskrivning av våra eskapader.

Det jag däremot kan berätta är att jag fick uppfylla en dröm jag burit på under flera års tid. All props to Hanky!

Sen måste jag säga att jag har sett en oförglömlig spelning med Göteborgs stoltheter. Och då pratar jag varken om TTA, Embassy eller Nationalteatern utan Little Wagon. Nittiotalshits i countrytappning. Eller som man brukar säga i gamet: Take it away Blommis!



//Johansomfan har pluggångest