Hanky loves Johansomfan

Ibland kommer jag på mig själv. Oftast när jag har tråkigt. Jag kommer på mig själv, vankades av och an i rummet och prata högt för mig själv (inte högt som i pitchat eller teatraliskt, men ack så hörbart). Jag tror att jag går igenom framtida eller dåtida scenarion av möten med människor.

När insikten av mina handlingar når medvetandet brukar jag stanna upp och säga åt mig själv på skarpen: Sätt dig ner och håll käften, ditt jävla psykfall!

//Johansomfan

Ps. På senaste föreläsningen satt det en snubbe, i de tidiga 20, och klottrade M. Alltså (nya (ps. ironi))moderaternas symbol. Det provocerade mig å det yttersta. Föreläsarens meningar passerade som en gröt av mummel medans min fulla uppmärksamhet var riktad mot blocket nedanför. Jag såg hur hönshjärnan febrilt arbetade för att få, den inte allför komplicerade, symbolen någorlunda symmetrisk. Det lyckades inte. Det han däremot lyckades med var att sno ungefär 1 högskolepoäng från mig. Om det var målet lär jag aldrig få veta.