Lågkonjunktur..
.. smaka på ordet.. synnerligen osexigt.
Carnegie låter däremot lite småporrigt. Dessutom oerhört söta. För det måste man ge dom. I hela sin existens symboliserar de grundsynen i ett kapitalistiskt samhälle. Cash flow. Medan dessa valpar fuktade sina giriga halsar kring Svampen så hände det. Lågkonjunkturen. Inte lika mycket flow på cashen om man säger så. Då kan man tycka att det i kapitalismens anda borde ligga nära till hands att erkänna sig slagna. Konka. Men likt en hundvalp lägger de sig på rygg och slickar i sig när staten hostar upp. Fast det är klart. Det är skönt när Pappa betalar.
När jag ändå känner den ljumna vänstervidnen torka upp min regnvåta kropp måste jag passa på att slänga upp nåt som gnagt ett tag. Ämnet är Liberaler. Va fan känner jag. Alltså, visst, det finns många poänger. MEN. Kan man verkligen lösa alla världens problem med fri handel? Förstorad prostata kanske? Jo, då är det bara att handla fritt så ska du se att den lilla rackaren drar ihop sig som ett par kolapupiller dagen efter.
Jävlar. Dagens moralkaka i samarbete med me, myself and I.
Avslutar med någonting fantastiskt roligt som jag hörde på radio igår. Nämligen att SAS har kommit på ett sätt att spara pengar. Nämligen att planen ska börja flyga i en rakare bana mellan destinationerna. Det går tydligen åt mindre bränsle då. Hah!
//Johansomfan
Börmäklarna på Carnegie flyr dock snabbare än råttorna som flyr det sjunkande skeppet. Det är aktiespararna som är förlorna i den här soppan!
En tankeställare i dessa kapitalistiska tider!
En professor i filosofi står framför sin klass, med några saker framför sig på katedern. När lektionen början lyfter han, utan att säga något, fram en stor och tom syltburk, och fyller den med golfbollar. Han frågar sedan studenterna om burken är full. De nickar jakande.
Så plockar professorn upp en låda med små färgade kulor och häller dem i burken. Han skakar burken lätt och kulorna finner vägen till hålrummen mellan golfbollarna. Igen frågar han studenterna om burken är full. De nickar jakande igen.
Professorn tar då upp en påse med sand och häller den i burken. Självklart fyller sanden hålrummen mellan golfbollar och kulor. Återigen frågar han studenterna om burken är full och studenterna svarar med ett rungande JA.
Professorn plockar då fram en stor burk öl under katedern och häller hela innehållet i burken, vilket effektivt fyller upp hålrummen mellan sandkornen. Studenterna börjar nu skratta.
Nu, säger professorn när skrattet har lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv. Golfbollarna är de viktiga sakerna i livet, din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat försvann, och bara de sakerna återstod, så skulle ditt liv fortsatt vara fullständigt.
De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något, ditt jobb, din bil, ditt hus.
Sanden är allt annat, de små sakerna.
Om du först häller sanden i syltburken, fortsatte professorn, blir det ingen plats till golfbollarna och småkulorna. Det samma gäller i livet. Om du spenderar för mycket tid och energi på de små sakerna, får du aldrig plats till de sakerna som är viktigast för dig. Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut dina kära på middag, spela 18 hål till. Det blir alltid tid kvar till att städa huset och kasta soporna. Ta hand om golfbollarna först, det som verkligen betyder något. Prioritera. Resten är bara sand.
En av studenterna sträckte upp handen och undrade vad ölet representerade. Professorn log. Jag är glad att du ställde den frågan. Det visar bara hur fulländat ditt liv än kan verka, finns det alltid plats för en stor öl!
Mvh
Muddrarn