Hanky loves Johansomfan

Jag känner att jag har en sak jag måste ventilera. Och vad skulle kunna vara ett bättre forum än detta?

Det handlar om saker man stör sig så där lite extra på. Att man för varje gång man upplever en sak påminns om hur mycket man faktiskt hatar det.

Just den här saken har en speciell anknytning till Stockholm.

Jag tycker om väldigt mycket i den här staden, men hur jävla kul är det att fokusera på?

Så. Hatobjekt nummer 1 (just nu) för Johansomfan i Stockholm:

Baksuget i T-baneuppgångarna.

Det finns fan inte ord för hur mycket jag avskyr det. Man kliver av tåget och hör direkt när det är en baksugedag. Bruset av blåsten från Hades. Likvärdig med Jurassic Park-ringarna-i-glaset.

Paradoxen är att det inte går att undvika. Man kan ju inte bara vänta ut skiten. Dröja sig kvar i underjorden som värsta Bag Ladyn. Det är bara att dra upp jacka och ner med blicken. Hålla eventuella väskor eller påsar tätt tätt intill kroppen och kötta.

Det ska tilläggas att denna form av blåsprofylax hjälper föga. Det slutar varje gång med att min mössa tar luft och flyger iväg, tillbaka, till spärrarna. Och därmed lämnar mitt halvlånga, råttfärgade perfekt format efter skallen.

Högst upp på listan över hatuppgångar är: Hornstull och Universitetet.

Vad är erat hatobjekt i Stockholm.

(Det här är för övrigt första gången i mitt snart 25-åriga liv jag använder ordet Och direkt efter punkt. Det, ska ni veta, är en väldigt stor grej för mig.)

//Johansomfan