Emelys Corner
My name is Emely and I like to party. Tog ni den referensen?
Så ful som jag är på bilden i ett inlägg nedan är jag inte. Och Steffo T, inget med mig är gay vill jag lova. Nu när jag sitter och skriver här sitter Strumpan och Gullan och spelar fotboll. Det är inte Fifa, nåt annat. Couldn’t care less som man säger. Strumpan, det är Henke det. Eller KPKPP som vi kallar honom när vi vill skoja till det lite. KnullProffsetKrantz med PansarPungen. Haha! Skojsigt, inte sant? SkallePer kallar vi honom när vi pratar bakom hans rygg.
Johan däremot kallar vi mest Gullan när vi vill att han ska sluta gnälla. Eller Wallter, när han hostar sådär rossligt ni vet?
Anywho. Idag hände det som Strumpan och Gullan tjatat och gnatat om. I veckor har dom gett mig puppy-ögonen och sagt ”snälla!” med sin allra lenaste stämma. Så idag gick vi äntligen på Sex & the City filmen. Jag fick ta fram skämskudden flera gånger. Trodde att vi äntligen skulle få lite amerikansk feel-good. Vi har nämligen svensk filmfestival här i vårt lilla hem. Vi var trötta på dåliga svenska filmer. Har sett Om Inte, Stockholm Boogie (varför gillar alla den värdelösa rullen?) och Järnets Änglar. Den filmen hade Johan laddat ner och längtat efter, KPK likaså. Den handlar om tre kvinnor nånstans norrut i Sverige. Under filmens gång vänder sig Henke och Johan mot varandra med förundrade miner. Vilka fantastiskt nyanserade kvinnoporträtt! Utbrister Henke. Johan och Henke faller in i djupa diskussioner om ödet, livet och framtiden. Johan understryker vikten av ”carpe diem”, eller ”fånga dagen”. Vi det här laget ligger jag redan och sover.
En annan sak vi brukar underhålla hos med här i vårt hem när vi inte dricker öl eller kollar på cp-dåliga filmer är kortspel. Jag och Henke har just blivit introducerade för Janif som är skitkul. Haha, ni skulle varit med häromdagen. SkallePer skulle skriva ner poängen, och använde sig av första bokstaven i varje deltagares namn. Ni skulle sett hans ansikte när det sken upp som en sol och bländade oss när han insåg att våra bokstäver bildade ett HEJ.
Henke, Emely och Johan. HEJ-kollektivet. Han var så lycklig.
Jag känner att jag inte riktigt utnyttjat detta utrymmet till fullo. Borde kommit på mer smaskiga saker att berätta. Typ när Henke plattade Johans hår inför en utekväll till ljudet från Det Vackraste av Cecilia Wennersten. Eller berätta hur Henke fnittrar i sömnen eller om Johans snarkande. Berätta om deras oklara crushes. Fast riktiga då. Inte komma på random old men och anklaga mig för att vara kåt. Men jag avstår.
Avslutningsvis ska jag säga att jag aldrig känt mig så tjejig som här, omgiven av testosteron. Analyserar sms och sånt där. Men Strumpan och Gullan ställer upp. Berättar det från killens sida. Strumpan och Gullan förstår.
Det är bra. Nu ska vi titta på Rederiet. Eller en film. Eller spela Janif. Vi har inte bestämt oss än, och det är spännande.
//Emely
Så ful som jag är på bilden i ett inlägg nedan är jag inte. Och Steffo T, inget med mig är gay vill jag lova. Nu när jag sitter och skriver här sitter Strumpan och Gullan och spelar fotboll. Det är inte Fifa, nåt annat. Couldn’t care less som man säger. Strumpan, det är Henke det. Eller KPKPP som vi kallar honom när vi vill skoja till det lite. KnullProffsetKrantz med PansarPungen. Haha! Skojsigt, inte sant? SkallePer kallar vi honom när vi pratar bakom hans rygg.
Johan däremot kallar vi mest Gullan när vi vill att han ska sluta gnälla. Eller Wallter, när han hostar sådär rossligt ni vet?
Anywho. Idag hände det som Strumpan och Gullan tjatat och gnatat om. I veckor har dom gett mig puppy-ögonen och sagt ”snälla!” med sin allra lenaste stämma. Så idag gick vi äntligen på Sex & the City filmen. Jag fick ta fram skämskudden flera gånger. Trodde att vi äntligen skulle få lite amerikansk feel-good. Vi har nämligen svensk filmfestival här i vårt lilla hem. Vi var trötta på dåliga svenska filmer. Har sett Om Inte, Stockholm Boogie (varför gillar alla den värdelösa rullen?) och Järnets Änglar. Den filmen hade Johan laddat ner och längtat efter, KPK likaså. Den handlar om tre kvinnor nånstans norrut i Sverige. Under filmens gång vänder sig Henke och Johan mot varandra med förundrade miner. Vilka fantastiskt nyanserade kvinnoporträtt! Utbrister Henke. Johan och Henke faller in i djupa diskussioner om ödet, livet och framtiden. Johan understryker vikten av ”carpe diem”, eller ”fånga dagen”. Vi det här laget ligger jag redan och sover.
En annan sak vi brukar underhålla hos med här i vårt hem när vi inte dricker öl eller kollar på cp-dåliga filmer är kortspel. Jag och Henke har just blivit introducerade för Janif som är skitkul. Haha, ni skulle varit med häromdagen. SkallePer skulle skriva ner poängen, och använde sig av första bokstaven i varje deltagares namn. Ni skulle sett hans ansikte när det sken upp som en sol och bländade oss när han insåg att våra bokstäver bildade ett HEJ.
Henke, Emely och Johan. HEJ-kollektivet. Han var så lycklig.
Jag känner att jag inte riktigt utnyttjat detta utrymmet till fullo. Borde kommit på mer smaskiga saker att berätta. Typ när Henke plattade Johans hår inför en utekväll till ljudet från Det Vackraste av Cecilia Wennersten. Eller berätta hur Henke fnittrar i sömnen eller om Johans snarkande. Berätta om deras oklara crushes. Fast riktiga då. Inte komma på random old men och anklaga mig för att vara kåt. Men jag avstår.
Avslutningsvis ska jag säga att jag aldrig känt mig så tjejig som här, omgiven av testosteron. Analyserar sms och sånt där. Men Strumpan och Gullan ställer upp. Berättar det från killens sida. Strumpan och Gullan förstår.
Det är bra. Nu ska vi titta på Rederiet. Eller en film. Eller spela Janif. Vi har inte bestämt oss än, och det är spännande.
//Emely
Kommentarer
Postat av: Lilla B
Var snäll mot min morbror!
Postat av: ellen
Bra initiativ att ge Emely ordet, så man får se behind the scenes. Men du han med Kalle-Anka-pocketen då! Vilken jöns!
När får jag och Linn komma på kaffe?
Trackback