Fredag i Fattiglappland..
Ringde nyss till Internetbanken.
Fick reda på att helgen är budgeterad till 12 riksdaler.
Kom för någon dag sedan på den briljanta idén att övertrassera kontot. Men för det krävs en uttagsautomat i Swedbanks ägor. Jag kan informera om att det i den här stan är minst sagt sparsamt möblerad med sådana. Däremot ser man en bankomatjävel vart man än vrider blicken. Eller som jag brukar kalla dem, de blå djävlarna.
Så vad gör Johan såhär fredagkvällen till ära?
Jo, han tvättar. Helt jävla nykter. Skäms och tvättar om vart annat.
Eftersom det varit sparsmakat på småbyxeavdelningen i några dagar bokade jag in tvättiden igår. 18-20. Det är en tillräckligt dålig tid från början på en fredag, men what should I do lixom. 1805 står jag på tå framför maskinerna med tvätten i famnen. Ser till min stora fasa att det snurrar nån form av fula kläder där inne. Och ska, enligt räkneverket, tydligen göra det i ytterligare 10 minuter. Det svartnade lite framför ögonen. Sen tänkte jag. Vafan, Johan, va lite cool nu, det är inte hela världen. Trots att det är fredag har du ju faktiskt inte något speciellt för dig. Började få ner pulsen lite.
Lagom när fultvätten börjar bli klar smyger det in en rultig liten kvinna i 30-årsåldern. Ser på mig, som vid det här laget har accepterat mitt öde, och ler lite försynt. Det är ok, tänker jag. Hon säger säkert snart att hon missade tiden lite. Men icke. Hon plockar ut sina sloggis i storlek XXXL, ler åt mig och säger varsågod. Jag muttrar lite och vill i hemlighet totally go Chuck Norris on her face.
Jag gav henne ganska snart diagnosen dum i huvudet.
Nu ska jag i alla fall ha en trevlig gratiskväll med fotboll hemma hos Juden.
//Johansomfan
Fick reda på att helgen är budgeterad till 12 riksdaler.
Kom för någon dag sedan på den briljanta idén att övertrassera kontot. Men för det krävs en uttagsautomat i Swedbanks ägor. Jag kan informera om att det i den här stan är minst sagt sparsamt möblerad med sådana. Däremot ser man en bankomatjävel vart man än vrider blicken. Eller som jag brukar kalla dem, de blå djävlarna.
Så vad gör Johan såhär fredagkvällen till ära?
Jo, han tvättar. Helt jävla nykter. Skäms och tvättar om vart annat.
Eftersom det varit sparsmakat på småbyxeavdelningen i några dagar bokade jag in tvättiden igår. 18-20. Det är en tillräckligt dålig tid från början på en fredag, men what should I do lixom. 1805 står jag på tå framför maskinerna med tvätten i famnen. Ser till min stora fasa att det snurrar nån form av fula kläder där inne. Och ska, enligt räkneverket, tydligen göra det i ytterligare 10 minuter. Det svartnade lite framför ögonen. Sen tänkte jag. Vafan, Johan, va lite cool nu, det är inte hela världen. Trots att det är fredag har du ju faktiskt inte något speciellt för dig. Började få ner pulsen lite.
Lagom när fultvätten börjar bli klar smyger det in en rultig liten kvinna i 30-årsåldern. Ser på mig, som vid det här laget har accepterat mitt öde, och ler lite försynt. Det är ok, tänker jag. Hon säger säkert snart att hon missade tiden lite. Men icke. Hon plockar ut sina sloggis i storlek XXXL, ler åt mig och säger varsågod. Jag muttrar lite och vill i hemlighet totally go Chuck Norris on her face.
Jag gav henne ganska snart diagnosen dum i huvudet.
Nu ska jag i alla fall ha en trevlig gratiskväll med fotboll hemma hos Juden.
//Johansomfan
Kommentarer
Trackback