Hanky loves Johansomfan

Under sommaren hände det något med Hank. Han fick för sig att han härstammade från samma genpol som självaste Lars Adaktusson. I och med denna övertygelse började han också spara ut manen. Oj vad han sparade. Och oj vad det växte. Där bak. Han kom snart att stoltsera med ett barr som skulle få vilken Hare Krishna-sjomme som helst grön av avund.

Som den sanna vän jag är såg jag det som mitt kall att få slut på eländet. Efter otaliga mellan-4-ögon-sessioner i ämnet gick vi så i lördags till Clas Ohlson och införskaffade en hårtrimmer.

Han är nuförtiden en kortklippt och vacker ung man. Jag tror till och med att han är nöjd med sin nya frisyr. Fast han tror att jag inte ser det. Knappt märkbar men i högsta grad där. En snabb blick i spegeln, en kort tillräddaläggning av den imaginära luggen. Ögonen ljuger inte . Men vafan. Alla kan få små återfall.

En bild från ceremonin:


Vid en snabb titt på bilden slår det mig hur ofokuserad och tankspridd jag måtte varit i sommar. Jag har inte märkt att min vän, sambo tillika bloggpartner har haft hår av rådjursspillning.

Jag skulle vilja runda av med att sno som vår vän Juden kläckte vid upptäckten av Hanks utsparande: "Vad håller du på med? Försöker du lura dig själv?"

För övrigt gick jag nyss förbi spegeln själv. Håret till axlarna. Jag tror jag är smittad.

//Johansomfan