Hanky loves Johansomfan

Ska gå ut i köket en sväng. Öpnnar min dörr och kliver ut då jag känner att jag kliver i något vått. Tittar ner och ser att min fot är röd. Röd av blod.
Jag rycker till, hoppar bakåt och ser att därnere på golvet är en pöl av blod i storlek av Siljan. Jag känner en stank som anfaller mina näsborrar, det här bådar illa.
Kupar min hand över näsa och mun, stålsätter mig och kliver ut över blodpölen. Vänder mig sakta om när jag står ute i korridoren. När jag ser vad som orsakat det rödfärgade golvet kan jag inte längre hålla tillbaka mitt kräk utan det sprutar ut genom min mun och spraymålar grannens dörr med min nyss uppätna frukost.
Eftersom jag kräks så hårt, lyckas jag träffa hennes ringklocka med en liten smörgåsbit vilket får den att plinga och jag hör någon som svär innanför dörren.

Jag backar bakåt men hinner inte långt innan grannflickan smäller upp dörren och stirrar på min med skogstokiga ögon. I hennes vänstra hand håller hon en kniv och hon spänner ansiktet och skriker:
- Nu jävlar är det slut med dig fjanthenke!
Hon viftar till med kniven vilken lyckas träffa min hand så illa att 3 av mina älskade fingrar kapas av och blodet sprutar som en nyförlöst ketchupflaska i korridoren.
Jag försöker fly, samtidigt som jag pekar och skriker på min dörr, där den uppspikade råttan som fått mig kräkas hänger kvar som en slags jakttrofé.

Jag hinner ut i köket utan att bli uppskuren helt av grannflickan, men hör henne flåsa efter mig. Hennes tofflor släpar mot det grusiga golvet och jag försöker hitta något slags vapen.
Det enda som finns är frukostflingor, billiga, från Coop. Jag kör ner näven och fyller min hand med frasiga flingor och väntar bakom kylskåpet.
När hon ställer sig i dörröppningen passar jag på. Jag överrumplar henne och pressar in flingorna i hennes stirrande ögon vilket får henne att ramla baklänges.
-Jag är blind, jag är blind, din jävla horbög, ylar hon samtidigt som hon vrider sig på det gula korridorsgolvet.

Jag springer in på mitt rum. Struntar i den döda råttan någon spikat upp på min vägg och kastar mig på sängen. Nu ligger jag här, livrädd, utan fingrar och undrar vad jag gjort för att förtjäna en sån här start på dagen.....

/Hank