Ödemarken
Ikväll blev jag utsläpad i ödemarken av Bulldozern. Han skulle prompt besöka ÖB som låg någonstans ute i Solna, så vi hoppade på bussen och jag trodde han hade koll på läget. Men när vi hoppar av, vid en busshållsplats precis vid motorvägen sjunker mitt förtroende. Där finns inget tecken på liv.
Vi hittar en stig vi kliver på och följer till en övningsbana för motorcyklar. Runt om oss är bara skog. Fortsätter upp i skogen och kommer efter en liten promenad till en stugby/vandrarhem. Det var väldigt obehagligt, som att bli kastad till en liten håla någonstans i Texas, där små barn med armar i pannan på grund av inavel springer runt med döda katthuvuden fasttejpade på bröstet. Vi rörde oss långsamt, såg oss om men inte en skymt av ÖB, det var dags att vända om.
Tillbaka vid övningsbanan tog vi en ny väg, som tillslut blev den rätta. Vi började se lampor och lite längre bort skymtade äntligen en ÖB-skylt.
Väl inne på detta fullspäckade varuhus fyndade vi skiten ur oss. Det är rena meckat för en fattig student, eller vad sägs om en tröja, duschcreme, vattenskrapa, lukta gott i toalettengrej samt en chokladkalender för det ringa priset av 80 svenska riksdaler.
Lyckliga vände vi tillbaka mot bussen, men med vetskapen om att på andra sidan träden fanns stugbyn från helvetet.
Vi hittar en stig vi kliver på och följer till en övningsbana för motorcyklar. Runt om oss är bara skog. Fortsätter upp i skogen och kommer efter en liten promenad till en stugby/vandrarhem. Det var väldigt obehagligt, som att bli kastad till en liten håla någonstans i Texas, där små barn med armar i pannan på grund av inavel springer runt med döda katthuvuden fasttejpade på bröstet. Vi rörde oss långsamt, såg oss om men inte en skymt av ÖB, det var dags att vända om.
Tillbaka vid övningsbanan tog vi en ny väg, som tillslut blev den rätta. Vi började se lampor och lite längre bort skymtade äntligen en ÖB-skylt.
Väl inne på detta fullspäckade varuhus fyndade vi skiten ur oss. Det är rena meckat för en fattig student, eller vad sägs om en tröja, duschcreme, vattenskrapa, lukta gott i toalettengrej samt en chokladkalender för det ringa priset av 80 svenska riksdaler.
Lyckliga vände vi tillbaka mot bussen, men med vetskapen om att på andra sidan träden fanns stugbyn från helvetet.
Korridorsliv
Ja, nu bor jag ju här. Mitt i en korridor som är full med vad man antar är studenter. Har faktiskt inte hunnit träffa några riktigt än, bara några. Jag har ju en tendens att vara lite blyg så jag låter det ta sin egen tid, tänker inte tvångstrycka mig in i någons rum och hälsa.
Men huset är bra, ska kolla upp det mer, med kamera i högsta hugg så jag kan visa. Men tydligen finns både rum med projektor att låna för filmkväll/tvspelskväll, pingis samt biljardbord, bastu och en festlokal. Ska kolla upp det mera. Nu måste jag ut å diska lite, lånade en kniv igår för att tälja till en petflaska till tratt för kaffefilter.
Men huset är bra, ska kolla upp det mer, med kamera i högsta hugg så jag kan visa. Men tydligen finns både rum med projektor att låna för filmkväll/tvspelskväll, pingis samt biljardbord, bastu och en festlokal. Ska kolla upp det mera. Nu måste jag ut å diska lite, lånade en kniv igår för att tälja till en petflaska till tratt för kaffefilter.
X-Files
Jag har börjat se om X-Files, från början igen. Därför att jag haft minnen om att första säsongerna på denna serie faktiskt var riktigt bra och helt jävla urflippade som de senare faktiskt blev.
Det började bra, pilotavsnittet var riktigt spännande med utomjordingar direkt, invalida som kunde gå, inplanterade chipp och mystiska statsmän som försöker dölja allt.
Men som vanligt blir man ganska trött på Scully. Även om man nu inte tror på övernaturliga saker, kan man ju faktiskt inte förneka att det är helt skumma saker som händer i buskarna. Under de 4 första avsnitten händer jävla mystiska saker, som borde få den mest kritiska att börja undra om vi har vänner långt där ute i rymden. Men Scully fortsätter mena att det allt di finns en logisk förklaring på allt, även om de precis sett ett UFO flyga förbi ovanför deras huvuden. Nåt hon fortsätter i de kommande 107 säsongerna. Så lite trött blir man.
Jävlar vilket nördigt inlägg det här blev.
Jag köpte ett mjukisdjur igår, hoppas Blenda gillar.
"The truth is out there"
Skräckfilmsafton
Igår var jag på en mycket trevlig tillställning. Det var skräckfilmsnatt på Filmfestivalen, det hela drog igång 23:59 igår kväll och det visades 3 skräckisar på rad. Här en sammafattning:
Film 1 : REC
En spanska film, som handlar om en kvinnlig reporter och hennes kameraman,som ska göra ett reportage hos en brandstation under nattetid. När de väl får en uttrycking för att rädda en instängd kvinna i en lägenhet brakar skiten loss.
Det hela är sett ur kameramannens filmkamera, tänk Blairwitch, och jag tycker det fungerar mycket bra! Vissa stunder kan det bli lite väl skakigt, när man springer runt och skriker med kameran i handen, men för övrigt höll jag på bruna ner mig. Det var längesen jag var riktigt rädd, men nu satt jag med rysningar och hoppade till hela tiden.
Så den får ett mycket bra betyg och känner ni för att bli rädda så se den!
Film 2 : Room 205
Så till kvällens besvikelse. Ett danskt försök att vara otäck, handlar om en tjej som flyttar in i studentkorridor och får veta att det spökar i rum 205.
Historien är klart skrattretande, dialogen helt cp och filmen allmänt dålig. Publiken skrattade mest åt det hla spektaklet. Folk dör, tjej fast i en spegel..tja. inte så bra helt enkelt.
Det jobbiga var att regissören var där och skulle prata lite om filmen efteråt, undra om han satt och såg den med oss. Men som han sa, filmen hade fått annat mottagande vid visande för tonårspublik. Eftersom vissa scener med spöket var "hoppa till" scener kan jag förstå att folk kan bli rädda. Men inatt funkade det inte alls.
Film 3: Jack Brooks: Monster Slayer
Så till nattens splatterkomedi. Å jag gillar det! Det här var en rolig film, med roliga karaktärer och underbara specialeffekter. Sjukt tattiga monster som Jack ska slå ihjäl, men helt klart en rolig film!
Så det hela kalaset var väl klart runt 5 tiden imorse, då vi avslutade med en kaffe och macka på Centralen för att vänta på tunnelbanan hem.
Allt som allt var det en mycket lyckad filmnatt och jag önskar det fanns fler tillfällen att sitta på bio under en hel natt. Det är ju sjukligt fint.
Film 1 : REC
En spanska film, som handlar om en kvinnlig reporter och hennes kameraman,som ska göra ett reportage hos en brandstation under nattetid. När de väl får en uttrycking för att rädda en instängd kvinna i en lägenhet brakar skiten loss.
Det hela är sett ur kameramannens filmkamera, tänk Blairwitch, och jag tycker det fungerar mycket bra! Vissa stunder kan det bli lite väl skakigt, när man springer runt och skriker med kameran i handen, men för övrigt höll jag på bruna ner mig. Det var längesen jag var riktigt rädd, men nu satt jag med rysningar och hoppade till hela tiden.
Så den får ett mycket bra betyg och känner ni för att bli rädda så se den!
Film 2 : Room 205
Så till kvällens besvikelse. Ett danskt försök att vara otäck, handlar om en tjej som flyttar in i studentkorridor och får veta att det spökar i rum 205.
Historien är klart skrattretande, dialogen helt cp och filmen allmänt dålig. Publiken skrattade mest åt det hla spektaklet. Folk dör, tjej fast i en spegel..tja. inte så bra helt enkelt.
Det jobbiga var att regissören var där och skulle prata lite om filmen efteråt, undra om han satt och såg den med oss. Men som han sa, filmen hade fått annat mottagande vid visande för tonårspublik. Eftersom vissa scener med spöket var "hoppa till" scener kan jag förstå att folk kan bli rädda. Men inatt funkade det inte alls.
Film 3: Jack Brooks: Monster Slayer
Så till nattens splatterkomedi. Å jag gillar det! Det här var en rolig film, med roliga karaktärer och underbara specialeffekter. Sjukt tattiga monster som Jack ska slå ihjäl, men helt klart en rolig film!
Så det hela kalaset var väl klart runt 5 tiden imorse, då vi avslutade med en kaffe och macka på Centralen för att vänta på tunnelbanan hem.
Allt som allt var det en mycket lyckad filmnatt och jag önskar det fanns fler tillfällen att sitta på bio under en hel natt. Det är ju sjukligt fint.
Presentaffärsincidenten
Idag har varit en bra dag. Satt på biblioteket och studerade flitigt fram till klockan halv tre, då jag åkte mot en fantastisk sconesbuffé. Det var Afternoon Tea som gällde och jag vräkte i mig scones, marmelad, ost, snittar, muffins och kaffe. Mycket gott!
Fet som ett as traskar vi in på en liten presentaffär, där det finns små nallar, ( jag är ju morbror nu så då ska man titta på sånt. Har dock inte hittat någon perfekt nalle att köpa, men snart så! ).
Men när vi ska kliva ut händer det. Det som inte får hända. Det piper i larmet.
Jag börjar kallsvettas, blir röd i ansiktet och stammar...jajajag hhhar inte ssstuliit nnnåt. Testar igen Pip! Igen. Pip.
Lämnar över min väska, eftersom vi fastställt att det är något i den som utlöst larmet. Tjejen i affären hittar inget stäldgods i väskan, men vi testar en bok jag har liggandes där i, å visst fan är det den saten som satt igång pipandet. Hon larmar av och jag kan med darrande steg kliva ut igenom stålbågarna från helvetet.
Det är ju såhär, att jag har två jobbiga vardagsfobier. Har ju andra oxå, spindlar till exempel, som är satans husdjur. Men nu snackar vi små saker man ganska ofta stöter på under en vanlig dag. det är:
* Att gå ut genom larmade affärsdörrar
Jag vet inte varför, men varje gång spänner jag mig, stålsätter mig för att larmet ska braka igång och 5 securitasvakter ska knäkapa mig och bryta halsen av mig. Det är ju inte så ofta larmet går på av misstag och jag är ingen stortjuv, så jag borde ju inte behöva vara så nervös, men tycker det ändå är apjobbigt. Tänker mig en gammal serie som fann förr, Farbror Enar, tror jag namnet var. Det var en jävlig gubbe som i en stripp gick runt i en affär och smyglade i grejer i folks väskor så de åkte dit för stöld. Ibland kan jag fantisera ihop att en sån gubbjävel har lagt ner en kexchoklad i min bakficka och jag får spendera 4 månader på anstalt där jag varje morgon tappar tvålen.
*Ställa in matbrickor i matbrickshyllvagnar
Fobi nummer två är att efter man ätit på restaurang, säg IKEA, så ska man ju vänligt ställa in sin matbricka i en sån där vagn med skenor som lämpligt passar för brickorna. Jag avskyr det. Börjar direkt darra och får upp efterrätten i munnen då jag ska försöka träffa rätt på skenorna och låta brickan lungt glida in.
Har förstått att risken är väldigt liten att man ska missa, det finns nog inte så många matbrickshyllvagnar som har för stort avstånd mellan skenorna, så att brickan lätt faller av...men tänk om! Tänk om brickan faller handlöst av, ner på brickan under, som när den träffas även den faller ner, och vips så är det porslinsparty. Fy fan vilken ångest att stå där som skyldig till detta. Uscha.
Inbjudan till MADIF 6- 08
Kollar mailen så här på eftermiddagen. Har fått en ett märkligt som jag öppnar.
Jag har tydligen anmält mig till nåt som heter MADIF 6- 08..har ingen aning om vad det är för nåt, så jag kollar upp.
Det jag anmält mig till är :
Madif 6-08
Sjätte
MATEMATIKDIDAKTISKA
FORSKNINGSSEMINARIET
med SMDF
Stockholm
29-30 januari 2008
Va??? Vad är det här? Jag har inte anmält mig.
Jag har tydligen anmält mig till nåt som heter MADIF 6- 08..har ingen aning om vad det är för nåt, så jag kollar upp.
Det jag anmält mig till är :
Madif 6-08
Sjätte
MATEMATIKDIDAKTISKA
FORSKNINGSSEMINARIET
med SMDF
Stockholm
29-30 januari 2008
Va??? Vad är det här? Jag har inte anmält mig.
Mitt Hem
Ja! Nu är det klart, inflyttat och klart.
I lördags kom möbler och nu har jag en egen säng, samt andra nödvändiga prylar i mitt lilla mysiga rum. Helvete vad skönt det känns!
Jag har fortfarande inte bekantat mig så mycket med mina grannar här i korridoren, men sett några som smyger runt i köket ibland. Måste väl kanske visa mig där lite och säga hej till folk. Gjorde nog ett skitbra intryck på några grannar i hissen på lördagnatt klockan halv 4, då jag ramlade in och försökte åka till min våning. Det är nämligen så att man måste vrida om en nyckel i hissen för att kunna färdas i den och jag försökte vara smidig och trevlig men tror jag misslyckads fatalt eftersom de som klev hur hissen bara gapskrattade åt mitt försök att åka hiss. Men men.
Nu ska jag klistra upp lite bilder på väggarna.
Imorgon blir det Halloween av Rob Zombie på filmfestivalen. Härligt.
I lördags kom möbler och nu har jag en egen säng, samt andra nödvändiga prylar i mitt lilla mysiga rum. Helvete vad skönt det känns!
Jag har fortfarande inte bekantat mig så mycket med mina grannar här i korridoren, men sett några som smyger runt i köket ibland. Måste väl kanske visa mig där lite och säga hej till folk. Gjorde nog ett skitbra intryck på några grannar i hissen på lördagnatt klockan halv 4, då jag ramlade in och försökte åka till min våning. Det är nämligen så att man måste vrida om en nyckel i hissen för att kunna färdas i den och jag försökte vara smidig och trevlig men tror jag misslyckads fatalt eftersom de som klev hur hissen bara gapskrattade åt mitt försök att åka hiss. Men men.
Nu ska jag klistra upp lite bilder på väggarna.
Imorgon blir det Halloween av Rob Zombie på filmfestivalen. Härligt.
Alice
Har precis varit på Globen. Några band som skulle spela, bland annat Sahara Hotnights och Marit Bergman.
Men som hemliga gäster kliver de in. Smokie.
Det var fan helt jävla sjukt.
Men som hemliga gäster kliver de in. Smokie.
Det var fan helt jävla sjukt.
Sitthoppens tid är inne
Nu är den här. Den underbara tiden då is och frost fyller vår asfalt med ett lager halka halare än 100 bananskal. Nu kan man roa sig med att spana efter det berömda "sitthoppet" som ofta dyker upp vid den här tidpunkten.
Jag anar att alla vet hur detta sitthopp ser ut. Man låter sina sulor lämna marken och färdas i snabb fart framåt/uppåt vilket gör att man trotsar gravitationen för en snabb sekund och beger sig till fåglarnas underbara land. När man är mitt i ett sitthopp står allt runt omkring en stilla, allt blir tyst, bara vinden som lugnt viner högt däruppe. Man rätar ut sina ben, sätter sig bekvämare än i farmors gungstol där i luften och inväntar landning.
Ofta sker detta fenomen på tätbefolkade trottoarer, trappor eller andra platser där folksamlingar finns.
När man landat och spräckt svanskotan på 4 ställen försöker man ofta resa sig så fort som möjligt, skratta till till lite även fast man tappat andan och se helt oberörd ut.
-Oj, hur gick det?, kanske en äldre herre frågor vänligt.
-Äsch, ingen fara, det var meningen, svarar man ofta då som ett försök att sopa bort pinsamheten.
Mmm, vad jag längtar efter säsongens första storartade sitthopp.
Jag anar att alla vet hur detta sitthopp ser ut. Man låter sina sulor lämna marken och färdas i snabb fart framåt/uppåt vilket gör att man trotsar gravitationen för en snabb sekund och beger sig till fåglarnas underbara land. När man är mitt i ett sitthopp står allt runt omkring en stilla, allt blir tyst, bara vinden som lugnt viner högt däruppe. Man rätar ut sina ben, sätter sig bekvämare än i farmors gungstol där i luften och inväntar landning.
Ofta sker detta fenomen på tätbefolkade trottoarer, trappor eller andra platser där folksamlingar finns.
När man landat och spräckt svanskotan på 4 ställen försöker man ofta resa sig så fort som möjligt, skratta till till lite även fast man tappat andan och se helt oberörd ut.
-Oj, hur gick det?, kanske en äldre herre frågor vänligt.
-Äsch, ingen fara, det var meningen, svarar man ofta då som ett försök att sopa bort pinsamheten.
Mmm, vad jag längtar efter säsongens första storartade sitthopp.