Sj
Jag tror mig minnas att jag skrivir inlägg om härliga Sj förut, men de är värda ännu en hyllning.
Den här sagan låter så här: Vi skulle boka tågbiljett från Gävle till Stockholm på självaste nyårsafton, eller bokningen skedde igår, alltså dagen före och vi trodde egentligen att det skulle vara kört med platser på tåget. Men så hittar vi ett lämpligt tåg som rullar iväg från Gävle tidigt på morgonen och det bästa var att det fanns sista minutenplatser kvar att boka, så vi sätter igång att försöka knipa tag på biljetterna genom cyberrymden. Men inte fan ska det gå så lätt inte, utan såklart hinner sidan hänga sig och när vi äntligen kommer in på den igen så är sista minutenplatserna såklart slut. Vi missade dem på några sekunder och ilskan slog i taket.
Men så lyckas vi hitta obokade platser till samma tåg, som bara är 50-lappen dyrare och vi slog till på stört. Lite nedstämda över vetskapen om att tåget antagligen är fyllt till bredden med nyårsresenärer men ändå glada över att ha lyckats kapa till oss hyggligt billiga plåtar.
Imorse klev vi på tåget. Det var tomt.
Jag frågar mig då, varför i hela helvete tas sista minutenbiljetterna bort, om nu tåghelvetet är lika tomt som Paris Hiltons huvud? Men, håll i er nu.
Vi springer upp, eftersom de underbara regionaltågen har två våningar, eftersom vi vet att det finns en rad obokade platser man kan sitta på, utifall det kommer folk som fyller upp tåget. Vi klämmer in oss på den lilla raden, slänger av oss all packning och pustar ut. Skönt tänkte vi, vi sitter kvar här även fast tåget är nästintill tomt eftersom packningen är dryg att flytta. Men då efter ett litet tag glider han upp, den lilla unga nazistkonduktören.
Han synar våra biljetter, tittar på oss och utbrister;- Dessa biljetter gäller endast 2a-klass, ni måste flytta er eftersom övervåningen är 1a-klass.
Vi gapar, jag frågar om vi inte kan sitta kvar eftersom det inte är en enda jävel där uppe, men han säger bestämt nej och att vi får gå ner en trappa.
När han försvunnit ur vår syn bestämmer vi oss att uppföra oss som trotsiga tonåringar och vägra flytta, sitta kvar och markera vår ståndpunkt, att Sj kan dra åt helvete.
Vid Uppsala kommer han upp igen och den här gången menar han allvar.
-Det här är sista gången jag säger till er, ryter han till, ni måste flytta er!
Så under pistolhot får vi samla ihop våra väskor och flytta ner en trappa, där det ser precis ut som på övervåningen, bara att det är 2a-klass. Där kan vi slå oss ner på nya platser för att fortsätta vår resa i det tomma tåget som det inte finns biljetter till.
Underbart.
/Hank
Den här sagan låter så här: Vi skulle boka tågbiljett från Gävle till Stockholm på självaste nyårsafton, eller bokningen skedde igår, alltså dagen före och vi trodde egentligen att det skulle vara kört med platser på tåget. Men så hittar vi ett lämpligt tåg som rullar iväg från Gävle tidigt på morgonen och det bästa var att det fanns sista minutenplatser kvar att boka, så vi sätter igång att försöka knipa tag på biljetterna genom cyberrymden. Men inte fan ska det gå så lätt inte, utan såklart hinner sidan hänga sig och när vi äntligen kommer in på den igen så är sista minutenplatserna såklart slut. Vi missade dem på några sekunder och ilskan slog i taket.
Men så lyckas vi hitta obokade platser till samma tåg, som bara är 50-lappen dyrare och vi slog till på stört. Lite nedstämda över vetskapen om att tåget antagligen är fyllt till bredden med nyårsresenärer men ändå glada över att ha lyckats kapa till oss hyggligt billiga plåtar.
Imorse klev vi på tåget. Det var tomt.
Jag frågar mig då, varför i hela helvete tas sista minutenbiljetterna bort, om nu tåghelvetet är lika tomt som Paris Hiltons huvud? Men, håll i er nu.
Vi springer upp, eftersom de underbara regionaltågen har två våningar, eftersom vi vet att det finns en rad obokade platser man kan sitta på, utifall det kommer folk som fyller upp tåget. Vi klämmer in oss på den lilla raden, slänger av oss all packning och pustar ut. Skönt tänkte vi, vi sitter kvar här även fast tåget är nästintill tomt eftersom packningen är dryg att flytta. Men då efter ett litet tag glider han upp, den lilla unga nazistkonduktören.
Han synar våra biljetter, tittar på oss och utbrister;- Dessa biljetter gäller endast 2a-klass, ni måste flytta er eftersom övervåningen är 1a-klass.
Vi gapar, jag frågar om vi inte kan sitta kvar eftersom det inte är en enda jävel där uppe, men han säger bestämt nej och att vi får gå ner en trappa.
När han försvunnit ur vår syn bestämmer vi oss att uppföra oss som trotsiga tonåringar och vägra flytta, sitta kvar och markera vår ståndpunkt, att Sj kan dra åt helvete.
Vid Uppsala kommer han upp igen och den här gången menar han allvar.
-Det här är sista gången jag säger till er, ryter han till, ni måste flytta er!
Så under pistolhot får vi samla ihop våra väskor och flytta ner en trappa, där det ser precis ut som på övervåningen, bara att det är 2a-klass. Där kan vi slå oss ner på nya platser för att fortsätta vår resa i det tomma tåget som det inte finns biljetter till.
Underbart.
/Hank
Kommentarer
Postat av: ellen
men va faan! vad är det för idioti?? det är ju ingen skillnad i världen på över och undervåningen! nä nu hank och johansomfan blir jag förbannad. han ska passa sig jävligt noga den där fjantkonduktören.
Trackback