Om att slå huvudet i fönstret
Varje dag när jag åker hem från jobbet så blir jag så fruktansvärt trött. Så himla trött så jag bara vill blunda lite, lite grann. Det är ju så skönt, att med fin musik i musikdonet somna in några sekunder innan PANG!, man slår huvudet i nåt.
Dom har nämligen designat tunnelbanevagnarna så att man inte ska kunna somna på dem, iallafall inte jag. Vid fönstret finns det ju en liten fönsertkant kan man kalla det, där jag brukar luta armbågen och stödja ansiktet mot min näve. Men nu har dom varit smart genom att göra så den kanten lutar ner mot golvet, så för varje liten krök eller gupp på spåret så förflyttas armbågen neråt. Och resultatet blir ju glasklart, man hinner somna in i några små sekunder innan armbågen glidit av kanten och huvudet faller handlöst mot fönstet. PANG!
Det händer varje dag nu och runtomkring mig ser jag ansikten som tittar på mig och ler. Men jag är tapper, sätter upp min armbåge igen, blundar och somnar..........PANG!
Been there done that bro...
HAha attans. men du henke.. du som e så händig å vaktmästare å allt...de e u bara smida till en "hylla" som du sen kan sätta på kanten i vagnen..
vipps så får du sova.. :P fiffigt va !? :P