Hanky loves Johansomfan

Nu sitter jag här på kontoret och väntar på att stormen ska dra in över Stockholm. Jag hade förväntat mig kaostillstånd imorse när jag steg upp men icke. Det var lugnt ute, himlen var ljus och vacker, endast lite duggregn föll på mig.
Men det ser värre ut i Norrland, där faller snön och i Östersund sägs det vara snökaos. Det kanske låter märkligt, men jag hade hoppats på lite kaos här. En rejäl storm som blåser lite vett i oss människor.

Igår såg jag en fantastisk film vid namn Equilibrium. Den handlade om en framtidsvision, där människan blivit förbjuden att känna känslor. Detta på grund av att det är våra känslor som ställt till alla problem i världen och även skapat ett tredje världskrig. Människorna, eller det är svårt att kalla dem människor längre eftersom dom inte visade några känslor som helst gick uttryckslösa på gatorna medans motståndsrörelsen slogs för att känna. Och det känns faktiskt inte så hemskt långt bort med detta scenario när hela vår tillvara ska gå ut på att arbeta och inte tänka och handla fritt. Snart kommer vi bara vara en tanke-och viljelös varelse.

Nu väntar jag på stormen. Vill stå mitt i dess öga och skrika. Så man känner sig levande.