Buzz
Igårkväll var det Buzz för hela slanten. Musikfrågor som var kluriga, klart Krallan och Kalle kunde allt som kommer från Turkiet eller börjar med "DJ"-någonting.
Det avnjöts pilsner samt fantastiska drinkar med Smirnoff&champis. Det veks papperssvanar a´la Prison Break och eldades armbågar, en bra kväll alltså. Sen blev det Kelly´s där hela haket var packat med Iron Maiden folk som sjöng med till Fear Of The Dark. Men tror att Kalle inte hade så roligt eftersom det blev massa filmprat och han fick klargöra några gånger att han bara ser på Beck.
Men jag fick en idé på vägen hem. Klockan var ganska mycket, eller lite kanske? Strosade runt på söder efter att ha druckit folköl hemma hos Cristopher och pratat Top Model, jag fick tag på en taxi eftersom tunnelbanan var dum. Taxichauffören var en sån bra chaufför. Som berättar saker, vilket jag verkligen gillar. Han berättade om det glada 70-talet då det festades varje dag, sovs på gatorna och man inte behövde vara rädd ute på stan. Då bråk enbart handlade om knutna nävar och avbröts så fort den andra ramlat, då knivat ansågs fantastiskt fult. Nu ska jag ju inte säga att jag gillar att folk slåss, men det låter ju så mycket bättre. Man blir sur, nån slår den andra sen är det klart. Ingen sparkar ihjäl någon mot en husport, ingen sticker hål i hela någons kropp med kniv. Ingen drar upp enn pikkadåll och avslutar någons livsresa. Iallafall gjorde taxichauffören mig på väldigt gott humör.
Vad skulle jag egentligen skriva om här idag? Att jag fick en idé? Minns inte idén nu, måste återkomma. Nu är det snart dags för konsert.
Det avnjöts pilsner samt fantastiska drinkar med Smirnoff&champis. Det veks papperssvanar a´la Prison Break och eldades armbågar, en bra kväll alltså. Sen blev det Kelly´s där hela haket var packat med Iron Maiden folk som sjöng med till Fear Of The Dark. Men tror att Kalle inte hade så roligt eftersom det blev massa filmprat och han fick klargöra några gånger att han bara ser på Beck.
Men jag fick en idé på vägen hem. Klockan var ganska mycket, eller lite kanske? Strosade runt på söder efter att ha druckit folköl hemma hos Cristopher och pratat Top Model, jag fick tag på en taxi eftersom tunnelbanan var dum. Taxichauffören var en sån bra chaufför. Som berättar saker, vilket jag verkligen gillar. Han berättade om det glada 70-talet då det festades varje dag, sovs på gatorna och man inte behövde vara rädd ute på stan. Då bråk enbart handlade om knutna nävar och avbröts så fort den andra ramlat, då knivat ansågs fantastiskt fult. Nu ska jag ju inte säga att jag gillar att folk slåss, men det låter ju så mycket bättre. Man blir sur, nån slår den andra sen är det klart. Ingen sparkar ihjäl någon mot en husport, ingen sticker hål i hela någons kropp med kniv. Ingen drar upp enn pikkadåll och avslutar någons livsresa. Iallafall gjorde taxichauffören mig på väldigt gott humör.
Vad skulle jag egentligen skriva om här idag? Att jag fick en idé? Minns inte idén nu, måste återkomma. Nu är det snart dags för konsert.
Kommentarer
Postat av: ellen
men. nu blev man ju nyfiken på iden ju. sådär kan du inte göra!
men snälla taxichaffisar är bra.
Trackback