Sittdusch, Del 1.
Så var duschen invigd.
Det var lite trevande och nervöst jag vred igång duschen för första gången, hade inte planerat hur jag skulle gå tillväga så här på premiärduschen utan tänkte helt enkelt "freestyla" min kroppstvättning.
Det oerhört vackra duschdraperiet drogs för och jag vred igång maskineriet. Det rann sakta ut lite kallvatten ur munstycket, trycket i duschen är under all kritik och jag vred en herrans massa varv innan vattnet blev någorlunda varmt och föll som ett vackert vattenfall ner över toalettstolen som fungerade som en stor sten i en bäck, vilket gjorde att det blev ett vackert porlande inne i badrummet.
Till min stora förvåning fanns det ganska gott om utrymme till höger om toaletten där jag snabbt klev in. Det kändes bra att inte behöva sitta ner som ett fån och hälla vatten över sig utan nu fanns det tillochmed plats för några små danssteg till min duschsång. Jag ska ju inte överdriva och säga att det är bekvämt, man kan absolut inte göra några häftiga arm- eller benrörelser om man vill slippa gipsa sig. Min vänstra stortå fick sig en törn när jag impulsivt kastade mig efter toapapperet som jag dumdristigt lämnat oskyddat. Tåskadan var förgäves och jag fick se papperet luckras upp och skrynklas ihop och jag insåg att en uppfinning är på plats. Ska därför försöka tillverka en slags plastbehållare att lägga rullen i, kanske med en dragkedja? För jag tror risken att rullen glöms kvar innanför duschdraperiet är stor och det känns som ett svek mot dom små gulliga ekorrorarna och lammen som gör sånt besvär att marknadsföra det vackra toapapperet.
Allt som allt var det med en positiv känsla jag klämde mig ut från badrummet. Jag hade trott att detta skulle vara en hemsk upplevelse, nästan i samma klass som att se "Hotet" av Kjell Sundvall. Men som sagt, några små modifieringar så kan detta bli bra. Nu ska jag bara testa lite nya varianter av utförande. Denna gång testade jag alltså varianten " Ståendes till Höger". Betyg? 4 vackra duschmunstycken.