Lucia och Sotarmössor
Idag är det Lucia och imorse var det frukost tillsammans med Luciatåget på Tv. Ingen julkänsla alls infann sig.
Idag kom ett Luciatåg på jobbet och sjöng för oss. Ingen julkänsla alls infann sig.
Det jag däremot funderar på idag är varför svarta "Sotarmössor" känns så förbaskat hårda. Lägg till en man som ser lite sliten ut i ansiktet, gärna lite rödblommigt nerkyld, ett par jeans som är ljusa och nötta och så den självklara svarta sotarmössan tajt sittandes på skallen.
Jag satt mittemot en sådan man igår på tunnelbanan och jag blir lite rädd. Det måste vara mössan som gör det, eftersom andra män i ljusa, nötta jeans inte alls känns lika tuffa och hårda. Men så fort sotarmössan sitter på plats tror jag att han vilken sekund som helst ska skrika och slå mig i ansiktet. Att han verkligen har levt "det hårda livet". Så här ser en perfekt "sotarmösse-man ut":
* Svart sotarmössa med uppvikt kant. Måste sitta så tajt det bara går runt knoppen.
* Ljusa jeans, kanske Lee, som är nötta och ser ut att ha varit igång ett tag utan tvätt.
* Lite skäggstubb, eller absolut helst en sk munkorg.
* En guld eller silverkedja, gärna ganska bred.
* En flanellskjorta, rutig. Gärna röd.
Egentligen kanske jag bara beskrev en stockholms-snickare nu. Men jag tycker den stilen osar slagsmål och jag skulle verkligen inte hälla öl i nacken på någon som såg ut så.